Curres  träningsfilosofi (i korta drag).

Först och främst vill jag säga att inte finns någon exakt sanning på hur man skall träna för att bli en duktig idrottsman/kvinna - i detta sammanhang medeldistanslöpare. Den tränare som anser sig ha den enda rätta träningsmetoden vet inte vad han talar om, enligt mitt förmenande.

Man kan bli bra på olika typer av träning. Man måste dock tro på det man gör och lära känna sin kropp så att man efter några år vet vad som passar bäst för just din kropp! Det absolut viktigaste är ändå i längden att man tycker det är kul att träna och tävla, annars kommer man inte att hålla på i längden. En annan viktig sak är inställningen dvs. att man tänker rätt. Bl.a. att man tränar och tävlar för sin egen skull och inte för sin pappa/farmor/tränare eller någon annan. Inställningen är också oerhört viktig om man vill bli riktigt bra. I detta sammanhang menar jag att man tänker rätt när det tar emot dvs. tänker positivt och inte ger upp. Tycker också att det är bättre att träna lite för lite än lite för mycket speciellt i unga år.

Grunden i träningen för att bli en duktig medel/långdistansare är uthållighet/ syreupptagningsförmåga dvs. distanslöpning och långa intervaller enligt mitt sätt att se det. Uthållighet skaffar man bäst genom att springa många timmar i veckan.
Men det absolut viktigast fortfarande är att man tycker det är roligt att komma till träningen och att man gillar att träna och tävla. Detta försöker jag skapa i vår träningsgrupp och ser som en av den viktigaste uppgiften som tränare. Därför är det också kul med lite sidoaktiviteter speciellt i unga år som tex. Femkamp på Liseberg, Fältstafetten, Bowlingtävling, Biljardtävling, träningsläger, lagtävlingar, div. småträffar, etc. I min grupp skall alla individer ha samma existensberättigande oavsett fysiska/psykiska förutsättningar. Alla är vi olika och det måste vi acceptera och ha överinseende med! Även om man kan bli en duktig medeldistansare med olika träningsmetoder så gäller det att ha en röd tråd i planeringen.

1. Att man har en planering som är genomtänkt och att aktiva har förtroende för den.
2. Att man successivt ökar träningsmängden år för år.
3. Att man inte är fanatisk utan har andra intressen vid sidan om tex. skolarbetet.
4. Att man har tålamod med resultat och utveckling. Det går ALDRIG spikrakt framåt
utan det är i motgång man prövas och utvecklas
5. Att man inte tävlar på träningarna. Den extraenergin skall man ha kvar till tävlingarna
6. Att man sätter upp ett eget mål och är beredd att sätta av nödvändig tid för att nå det.

När det kommer till tävlingar
En förutsättning för att bli bra och utvecklas är att tycker man det är roligt att tävla och mäta sina krafter med andra och samtidigt se hur bra man kan bli. Visst blir man nervös när man tävlar det är helt naturligt och ett sätt för kroppen att förbereda sig på en hård kraftansträngning. Men vill man inte tävla, ibland och under perioder, skall man inte göra det, speciellt inte för någon annans skull tex föräldrar/släkt/gympalärare/ tränare eller någon annan som sätter press på dig. Viktigt i själva loppen är att man håller ett så jämnt tempo som möjligt. Det betyder att man löper kontrollerat -avslappnat första delen och nästan håller igen - därefter får man ta i ordentligt för att hålla samma fart i mitten av loppet och öka/spurta sista biten om man har krafter kvar. Det är bättre att öppna lite för löst än lite för hårt. Det är ju betydligt psykologiskt positivare att passera eller ta in på folk i slutet av loppet än att bli passerad och slita sig igenom sista biten. Tanken är att man skall få mjölksyra så sent som möjligt i loppet ty har man väl fått riktig mjölksyra hjälper det inte hur mycket man kämpar och hur snabb man är på flygande 30!!

Distanslöpning
Skall göras i ”lugnt” tempo. För Haile Gebreselassie är det kanske 3.05 per km för andra kan det vara 5 min per km. Det beror helt och hållet på kapaciteten. Det absolut sämsta man kan göra är att köra för hårt på distansträningen och slita sig igenom träningspassen. Man skall inte springa fortare än att man kan avsluta sista km betydligt fortare än resten av träningen. Det betyder inte att man skall spurta på varje distanslöpningen utan är bara en förklaring. Det viktigaste är att vara ute länge och låta blodet flyta fritt utan mjölksyra för att förbättra hjärtats kapacitet och öka blodomloppets möjlighet att ta till vara på så mycket blod/syre som möjligt. Det gäller att utvidga (öka elasticiteten) i blodådrar/kapillärerna och att träna dom att ta emot så mycket syre som möjligt till hela kroppens syreupptagningssystem.

Snabbdistans = tröskelträning
Skall genomföras i jämn hård fart i ca 85-90% av max. Skall absolut inte vara maxlopp - utan aldrig snabbare än att man kan öka farten på sista biten om man skulle vilja det. Genomförs mestadels under uppbyggnadsperioden!

Intervaller
Skall varieras - långa lugna ibland text 6x1500m - 8x1000m - 10x600m vila ca 60-90s. Medellånga 15x300m - 12x400m vila 60s - korta tex. 40x100m - 20x200 vila 30s. Man skall aldrig köra hårdare än att man kan avsluta den sista intervallen snabbare än dom andra om man skulle vilja det. Kan man inte det har man kört för hårt.

Tempolopp
Genomförs som förberedelse för tävlingar tex. 2x600 + 4x400 + 6x200m. Sparsamt under uppbyggnadsperioden. Tempot skall vara i närheten eller något fortare än målsättning på respektive tävlingsdistans. Kan också vara i form av testlopp 1200 - 800 - 600 - 400m med lång vila.

Backträning
Kort backe ca 100m (16-20 st) gärna med studshopp och överdriven knälyft om vartannat. Denna form är mer spänst och styrketräning för benen.
Lång backe 4-500m (8-12st) i slutet av uppbyggnadsperioden är en mycket bra form av löpstyrketräning.

Snabbhet
På medeldistanser är enligt mitt förmenande inte hur snabb man är på flygande 30m (även om det naturligtvis är en fördel) utan hur snabbt man kan avsluta sina lopp på de sista 100-200m. Har man dålig uthållighet och är helt slut när det är 200m kvar hjälper det inte hur snabb man är på flygande 30m. Nej det gäller att vara uthållig så man orkar vara snabb i slutet av loppen. Ren snabbhet tränar vi genom mångsteg, kort backe, häcksmidighet, redskapsövningar, "in and out" lopp, etc. Oftast inte ett helt träningspass utan läggs in innan andra träningspass.

Allmänstyrkans
Betydelse går inte heller att överskatta. Allmänstyrka inlagd ungefär varannan dag i programmet är optimalt. Cirkelträning och/eller redskapsträning alt. medicinboll någon/några dagar i veckan bra om tid finns. Det är viktigt att man är stark i bål, ”korsett”, rygg, fötter (fotgymnastik), etc. för att kunna hålla uppe kroppen i löpningen!

Smidighet
Är också av betydelse speciellt för att undvika skador. Men även för att få ut det mesta av träning. Tänk tex. om du blir smidigare och därigenom får ett längre steg på 5cm utan att lägga mer energi i löpningen. Det skulle ge ungefär 20 meter på 800m eller ca. 3 sekunder bättre tid! Smidighet tex. i form av häckövningar plus den dagliga stretchingen i uppvärmningen är bra.

Curt-Roland ” Curre”  Ljung